Kölinfästningen..
Som vi förstår så sitter kölen i järn fast i 6 kölbultar (som syns på durken inne i båten). Det finns helt enkelt en öppning i skrovet i vilken kölen är inpassad. Mellan plasten och kölen sitter ett lager segt kladd som tätar.
Som på många äldre segelbåtar med järnköl, så rostar kölen på vår båt. Lite överallt, men också vid infästningen mot skrovet. Detta har vi åtgärdat genom att först slipa rent med en gummitrissa försett med metallspån (3M såklart). Därefter målade vi metallen med svart hammarlack och över det lades ett tunnt lager marinsilikon på 1-2 mm (eller ja, någon form av svart klet som inköptes från NP Marin).
Ett dygn senare hade det torkat och jobbet avslutades med ett varv bottenfärg. Enkelt och kanske effektivt, vi får se... Det trevliga var att det såg tätt ut efter slipningen och därmed borde det inte läcka vatten upp i båten från kölinfästningen.
Kladd och klet vid kölinfästningen ska det enligt diverse foran vara eftersom kölen alltid rör sig en aning. Att spacka med något som blir hårt är alltså ingen bra idé.
/U & S
Som på många äldre segelbåtar med järnköl, så rostar kölen på vår båt. Lite överallt, men också vid infästningen mot skrovet. Detta har vi åtgärdat genom att först slipa rent med en gummitrissa försett med metallspån (3M såklart). Därefter målade vi metallen med svart hammarlack och över det lades ett tunnt lager marinsilikon på 1-2 mm (eller ja, någon form av svart klet som inköptes från NP Marin).
Ett dygn senare hade det torkat och jobbet avslutades med ett varv bottenfärg. Enkelt och kanske effektivt, vi får se... Det trevliga var att det såg tätt ut efter slipningen och därmed borde det inte läcka vatten upp i båten från kölinfästningen.
Kladd och klet vid kölinfästningen ska det enligt diverse foran vara eftersom kölen alltid rör sig en aning. Att spacka med något som blir hårt är alltså ingen bra idé.
/U & S
