seglingsprojektet

Igår eftermiddag la vi ut mot Liggskär igen, nermulet, kallt och med dåliga vindar tog vi oss slutligen ut och fick en sen och välförtjänt middag vid bryggan. Krister och Ellen gjorde oss sällskap. En kall natt med regn väntade och morgonen grydde lika grå den, så vi sov länge. Efter en sen frukost började det spricka upp och vid tvåtiden ville vi inte alls åka från solhålet (om än inte så varmt) vid Liggskär. Men, men, hemma väntar Robin och ett nyinköpt Wii räcker inte hur länge som helst.

Nordostliga vindar fick oss att välja att segla runt Sandön, en ny rutt för oss. Vi fick bra fart ut mot Larsgrundets fyr och över mot Junkön. Ordentliga vågor, men vind så vi höll mellan 4 och 6 knop mest hela vägen. Inga missöden eller slarvnavigeringar idag, bara en fin seglats, trots de kalla vindarna. Och så är det häftigt när planen går ner för landning ovanför oss på Germandöfjärden.

Nästa tur blir mot Kluntarna, öppet hav. Typ. :-)

Idag har vi tagit en kortare kvällstur. Krister och Ellen gjorde oss sällskap. Första turen med dem som gäster. Det var dåligt med vind och kanske inte alltför fint väder, och det blev ovanligt mycket motor. Särskilt på hemvägen från Stensborg där vi lade till för att fika.

På väg mot hemmahamnen sitter vi alltså och tuffar på med motor och har dragit ned på farten något för att slippa åtminstone lite av oljudet från motorn. Vi konstaterar att det ändå är skönt att komma ut en sväng och planerar som bäst inför morgondagen då vi tänker sova över på Liggskär. Sill och potatis, grillad kyckling, och något gott till frukost hann vi enas om, innan... det tog tvärstopp!!!! 

Man ska prova allt, åtminstone en gång. Det börjar bli det stående ordspråket för seglingsprojektet.. Och nu har vi provat att gå på grund! Siw kastade sig ner i ruffen för att kolla om vi tog in vatten, vilket vi inte gjorde som tur var. Men vad gör vi nu då?? Vi sitter fast!!

Backa från grundet? Om man lutar båten lite kanske...



Nej! Funkade inte. Det här blir problem! Vem var det som styrde förresten?? Jaja, bara att erkänna :-)



Där är grundet (om ni undrar)..

Efter ett kortare rådslag listade vi ut att man kan kasta i ett ankare och prova att dra båten av grundet. Sagt och gjort och nu kom vi loss. Ganska lätt faktiskt..

Så nu har vi lärt oss att man måste navigera även när man går för motor. Att navigera är ju uppenbart när man seglar, men när man går för motor så lyckades iaf jag glömma den lilla detaljen..

/Ulf - en erfarenhet rikare..

En Hobie-Cat ska enligt uppgift toppa över 20 knop.. Vårt rekord med Maxi 77:an är 6.7 knop... Och efter vår korta provtur med Hobie-Cat:en så måste vi ju erkänna att det är otroligt roligt, men jätteblött :-))



En bild på Tjuvholmssundet som vi faktiskt seglade genom (se tidigare inlägg..).



Och då kan man ju inte vara annat än nöjd :-) Även om det bara gick ungefär 2 knop..



/Ulf

Om det blåser i häcken så är det svårt att dra sig ut till ankaret - tack för hjälpen Ingrid och Monica och du som dök upp på bryggan.

Om det blåser ganska hårt så ska man välja ett mindre segel, för det lutar så fantastiskt mycket annars.

Jag trodde reva betydde att ta ner seglen, men tydligen beskriver det även något man gör för att minska segelytan på Storseglet. Något man bör göra när det blåser mycket för då lutar det mindre.

Man kan luta otroligt mycket utan att välta.

Man kan krångla väldigt mycket och länge innan seglen är nere.

Man kan få dra länge innan motorn startar.

Slutligen - man lär sig alltid något av att prova

/S - ont i varje muskel och galet trött

Jahapp, så var det dags. Jag hade förberett mig mentalt i flera dagar och tänkt igenom vad och hur jag ska göra och i vilken ordning flera gånger om. Ulf jobbar och Daniel ville gärna åka med ut och testa segling. Självklart, men eftersom han redan var ute i Klubbviken skulle jag gå ut själv och plocka upp honom där för hjälp att gå i land på Liggskär - och så sällskap förstås!

Tänkte komma ut vid 8, men var lite seg och hade glömt grejor så vid 10 var allt instuvat i båten och seglen fästade och det var dags att gå ut. Det gick över förväntan att få igång motoreländet (den heter så, utombordaren, eftersom den trasslat) och jag hittade snabbt precis rätt kurs för att sätta segel. Storseglet gick bra, även om jag fick korrigera rodret några gånger. Genuan gick också bra - trodde jag tills jag såg att en liten snörstump från det fastnat i luckan. När jag lossat den insåg jag att båten svängt och inte alls var på väg ut mellan ostpricken och västpricken utan på tvären på väg mot land. Aj. Grejade med motorn för att komma på rätt kurs och ser att seglet inte sitter fast i luckan - men inte heller i skotet längre utan fladdrar omkring. Här tror jag att jag i något ljust ögonblick lyckats slå av motorn i tron att jag gick för segel och ett ännu ljusare ögonblick får mig att starta den igen och sedan lyckas jag hala Genuan - i vattnet visserligen, men dock. Backar ur mot djupare vatten och bestämmer mig för att prova ta mig ut med motor, utan att hala Storseglet. Fäster rodret igen och försöker ta upp Genuan ur vattnet. Just när jag böjer mig ner kommer bommen farande, den har lossnat från "vaddenuheterdärmanspännermeddenrödatampen" och tackar min lyckliga stjärna för att jag inte hamnade i vattnet och båten på land...fast då hade vi iaf fått tag i den... Hjärtat hann hoppa upp och ner mot halsgropen ett antal gånger och jag fick mig några nya tjusiga blåmärken på benen och matchande rivmärken på armarna. Ingen överraskning direkt.

Nåväl, ut mellan prickarna och upp i vindögat och så på det igen! Denna gång gick det bättre och jag styr ut mellan Gråsjälören och Stensborg. GPSen vill inte starta och jag lyckas leta rätt på den gamla som dock oxå har lågt batteri. Nya batterier återfinns inom räckhåll för ensamseglaren och jag får igång den och kan konstatera att det går väl en 2-3 knop sådär. För segel. Det räcker bra just nu. Efter en stund får jag iaf resignera till motor innan jag på nytt får vind i passagen mellan Sandön och Svartöstan. Segel igen och god fart gör att jag äntligen lyckas få upp motorn med hjälp av den lilla block-och-taljalösningen vi satt dit. Vid kranarna kommer grabbarna forsande och Daniel kliver ombord. Efter första förvirringen där han bestämt hävdar att jag styr åt fel håll jämfört med vart vi ska får han hjälpa till att slå och utbrister förtjust (tänk på att han är tonåring!) att "Det är mycket roligare att segla än att åka motorbåt!" Härligt, grabben har fattat grejen direkt, precis som jag trodde och hoppades på.

I höjd med Altappen har han greppat det här med att slå och vi jobbar på bra tillsammans i en ständigt vridande vind. Plötsligt utbrister han "Nu går det fort mamma!" och vi tittar på GPSen och ser den ticka uppåt....6,2...6,3...6,5...6,4....6,3...6,5....6,6....6,7!
Nytt hastighetsrekord för oss! Det lutar rätt rejält oxå och det var han inte riktigt beredd på men anpassar sig snabbt. 6,7 knop motsvarar hisnande 12,4 km/h.

På väg in mot Liggskär har vi en segelbåt bakom oss som går betydligt snabbare än vi och vi bestämmer oss för en lov för att låta dem gå in först och kanske slippa stressen av att ha någon bakom när vi ska försöka lägga till. Vi lyckas reva seglen precis som planerat och går lugnt och försiktigt för motor in mot hamnen. Väl inne genom serpentinen (Liggskär ligger väldigt skyddat för vågor med stenpirar åt alla håll) styr jag in mot bryggan och ser att jag hamnar fel och försöker byta plan men tror inte att jag fixar att gå runt till andra sidan utan försöker backa och ta om och..."det är bara 1,5 m djupt här" hojtar Daniel och jag får lite adrenalin igen (som att jag inte haft nog av det tidigare!). Ok, nya försök med motor fram och back och släpper till slut ut ankaret där jag hoppas att det kan vara. Bryggrannen (på platsen jag siktar på) är ute i gummibåten och jag ber honom om hjälp. Vid det här laget har även en man på bryggan anslutit och de uppmanar mig att bara styra mot bryggan så löser vi ankaret sedan. Fast de blir nog inte helt imponerade när jag lägger i backen flera meter från bryggan så vi inte når in. Daniel väntar i fören med förtöjningstamparna och vid nästa försök kommer vi in utan att ramma bryggan. Stort tack till Johan i gummibåten (som rodde ut vårt ankare) och Per på bryggan.

Ulf och Vilma kom ut på kvällen och tittade till oss och vi har även hunnit träffa Britt-Marie och Bengt från Härnösand och fått kika på deras alldeles fantastiskt fina båt, en Hanse på 37 fot som är några år ;-) yngre än vår skuta. Origoköket har fått bekänna färg och vi lyckades sno ihop biffar med makaroner till middag. Kvällen avslutades med ost, vin och jordgubbar hos Ingrid tillsammans med Monica och Peter. Jag kan förmodligen vänja mig vid brygglivet...bara jag lär mig lägga till.

Daniel sover ännu men jag ska ordna frukost och tänka igenom hur vi tar oss ut härifrån idag. Vi har sovit gott, men det låter och rör på sig en hel del. Det är 12 grader och nordlig vind så det är inget badväder direkt, men det ska visst bli bättre framåt onsdag sa en man på bryggan. Jag har inte alls hunnit kolla. Jag har tyvärr inte kabeln till datorn med så jag kan lägga ut bilder men det får komma senare. Bredband ombord känns lyxigt :-)

Så, det var "the latest news from aboard Monea". Fortsättning följer.

/Siw och Daniel

Motorbåtsutflykten i söndags väckte en längtan tillbaka till segelbåten hos oss båda och väderprognoserna lovade fina vindar och en del byar ikväll, så vi bestämde oss för en kvällstur med Jens och Vilma.

Vi bestämde oss för att testa Tjuvholmssundet, eftersom vi liksom hållit oss på samma spår hittills. Dessutom skulle vinden vrida från sydost till sydväst och vi tänkte att där är vi inte i lä för Sandön. Sagt och gjort. Vi var beredda att ta till motorn i sundet, men lyckades ta oss igenom på segel - även om det bara gick 1,5 knop ibland. Ute ur sundet får vi lite mer vind och beger oss utåt. Macka och bulla därute och sedan...mojnar vinden. Eftersom vi jobbar imorgon bestämde vi oss för att vända tillbaka och tur var väl det för det blir inte mycket mer blåst än så. Dvs motor tillbaka genom sundet och större delen av vägen tillbaka i hamn.

Ett problem vi brottas med är hur jag (Siw) ska kunna få upp "motoreländet". Den konstruktion som finns bygger på att man sitter i sämsta tänkbara ställning och rycker/drar upp motorn ca 35 cm till "låsläge". Helt j-a värdelös konstruktion! Vi har testat med en talja/replösning, men det funkar inte riktigt. Frågan är nu om man kan byta motorfästet till ett fjäderbelastat utan att behöva ta upp båten.  Pappa Bror har lovat att fundera på en lösning och han brukar vara bra på det.

På plussidan idag:
* segla genom sundet känns som en bra grej
* SAS-planet som mötte oss utanför flygplatsen
* få segla ut på en vanlig tisdag kväll

På minussidan
* motorproblematiken
* trist utan vind

Bilder kommer...

I lördags var vi ut till Liggskär igen, denna gång hade vi märke och får lägga till i hamnen där.

På väg dit ersattes det fina vädret av alltmer moln och inte blev det bättre av att motorn kärvade - en förutsättning för att kunna lägga till - och alla reparationsförsök ledde till att brickor och verktyg antingen landade i sjön eller i botten av motorn... Problemet var att fjädern till magnapullen hade rätat ut sig i fästet och släppt. Vi visste tackochlov att Mia och Lars skulle ut och ringde en vän, vilket ledde till att vi fick tag på Maria och Björn som redan var i närheten och hade en 10ans lednyckel som vi behövde. Nu är det fixat, men vi måste nog byta ut fjäden (minnesnotering i huvudet). Ocn ny 10a inköpt.

Söndagen blev en skön dag på Liggskärs yttre strand, men med motorbåt. Det är inte lika roligt att åka motorbåt - så det så!

Japp, nu har vi seglat själva. Eller, ja, tillsammans med först Mårten på midsommarafton och sedan Maria på midsommardagen, men ändå.. Och lägg märke till de proffsiga seglarhandskarna!



När man tittar upp på masten tycker man att 10 meter är hyfsat högt. Men i jämförelse med vissa andra hoga saker så är segelbåtar pyttesmå! Iaf i jämförelse med kranarna på lastkajen..



Vi är förföljda.. Förmodligen av avundsjuka motorbåtsägare...



Hmm, mötande som går för motor har väjningplikt, eller?



Eller, så flyttar vi på oss..



/Ulf & Siw

Igår var vi ute på vår första "riktiga" seglingstur, dvs utan hjälp. Mårten var med och han har seglat förut, men tanken var liksom att vi skulle fixa allt själva. Och det gjorde vi faktiskt!

Efter ett par lovar mot stan och lite oplanerade slag som båten "ville" utan vår inblandning - annat än att parera - fick vi bättre koll på läget och lyckades ta oss nästan ända ut till Klubbviken/Likskär. Då var kl 16.30 och vi skulle ha middag i Sunderbyn från ca 17... Hm...

Inte heller den här dagen var det speciellt mycket vind, men när vi guppat omkring i ingen fart alls en kort stund bara så lyckades vi hitta "rätt" vindar och hade bra fart större delen av tiden. Vi tom passerade några andra segelbåtar. När vi kom rätt nära en röd båt så ropade de något till oss och jag (Siw) hörde inte riktigt men svarade glatt "Vi är inte så duktiga på det här men vi försöker hålla oss undan". Det var innan vi seglade ifrån dem :-) 6 knop är den nya rekordfarten. Och jag (Siw) har lagt till vid bryggan med motor för första gången! Inga skador.

Idag, midsommardagen, ska vi ta en tur igen, Maria ska följa med och vi planerar att ta oss ut till Likskär och se om vi får bli medlemmar i seglingssällskapet.

...är det viktigt att det blåser. Och att man kan hantera den lilla dator som man skriver inlägg på...

Midsommarafton och 24 Norrbotten har lovat 7 m/s nordostlig som vrider till nordväst till kvällen. Yr säger 3 m/s och SMHI båtväder lovar 2-5 m/s. Summan av kardemumman är att vi ska göra ett försök och hoppas slippa gå för motor tillbaka idag.

Gomorron!

S & U

Eftersom jag tidigare fått höra att man inte kan shoppa betong (till huset) så kan man ju aldrig vara säker... Idag har jag iaf införskaffat ett regnställ som ska vara vattentätt (jag frågade nog en 4-5 gånger iaf, på varje nytt plagg hon tog fram).

Fleecetröja, regnjacka, regnbyxa och sjösäck för kamera och mobil. Jättekonstigt att köpa friluftskläder! Det senaste regnstället jag ägt är inköpt på OK i Kalix ca -94 och har därefter legat hoprullat i bagaget på bilen (bilen är utbytt ett antal gånger, men inte reg

Idag var det äntligen dags för dagen S - som i sjösättning. Enligt ök skulle marinan ta hand om upphissandet och nedsänkandet av vår båt vid deras kaj. Till lunch skulle den ligga och vänta på oss. Eftersom vår seglingsvana är högst begränsad så hade vi bokat att Jalle och Nogge skulle följa med och styra upp saker och ting.

Efter en stärkande lunch på stan åkte vi ut, och visst, där låg hon och väntade. Och hade inte drabbats av läckage eller liknande. Ungefär en timme senare hade vi lyckats få på bommen, akterstaget (som krävde lite justerande) och hakat i seglen på rätt ställen och fått koll på alla andra prylar som ska vara i ordning, och så var det dags att lägga ut. Den imponerande 4-taktaren på hela 6 hk tog oss en bit från kajen innan det var dags att hissa seglen och skota och greja och... vad vi nu gjorde. Det segel vi fått upp var stormfocken, så ute i "kanalen" mellan Sandön och SSAB hann vi även byta till Genua, ungefär samtidigt som vi tappade vinden totalt. :-)

Vi har iaf provat segla, både kryssa och slå och i läns och slör  och haft en riktigt trevlig eftermiddag på sjön. Med segel kom vi upp i dryga 4,5 knop och det kändes som att segla "på riktigt" innan vinden dog ut. Jalle och Nogge gjorde ett bra jobb med att förklara och visa hur det ska gå till och vad man bör tänka på så kanske, kanske vågar vi oss ut på egen hand nästa gång.

Att göra listan har kompletterats med
* nya förtöjningstampar ska handlas in (behövs lite längre)
* köpa handskar för att skona frökenfingrarna från blåsor
* se till att ta med färskt sjökort ombord (båda litade till varandra vilket visserligen är en bra grej)
* ordna någon form av talja/rep för att få upp motorn utan att knäcka ryggen helt (eller för Siw - få upp den alls)

Det känns verkligen jätteskoj och vi längtar båda efter nästa tur ut, tyvärr kallar andra saker under helgen.

Tack till Jalle, Nogge och Robin för sällskap och stöd under premiärturen! Bilder kommer!

/Siw & Ulf

Vilket också var min första segling med en mindre segelbåt. Jättehäftigt! Och nu har jag fattat hur man stagvänder utan att genuan fastnar i allt som är i vägen för den på väg från ena sidan till den andra. Kanske självklart, men det är faktiskt något jag funderat på..  :-)

Ulf

I alla fall när man ska sjösätta segelbåt. Med lyftkran. Något besvikna tvingades vi inse i lördags att det inte blir någon sjösättning. Istället fick vi boka ny tid och nu är det 12/6 som gäller. Då kommer vi inte att vara med vid sjösättningen, men går allt väl blir det premiärsegling framåt lunch. Eller, om självförtroendet tryter, så får vi provköra motorn ordentligt :-)

/U & S

Imorgon Lördag sjösätter vi båten. Det ska ju bli jättefint väder och såklart vill vi prova att segla, åtminstone lite. Jalle har lovat ställa upp som instruktör, medseglare, och ja, moraliskt stöd kanske :-)

Det viktigaste är fixat och allt annat som man kan göra på en gammal segelbåt får bli vid bryggan, ute på havet, till hösten, nästa år, eller inte alls.. Det finns hur mycket som helst att göra, men det fina är att det inte ska vara några problem att använda båten som den är. Alltså får det räcka nu och vi känner oss redo att ge oss ut på havet.

Rapport kommer imorgon om lyftet med kran, nedsättning i vattnet, och kanske lite framgångsrik segling av två nybörjare.

/U & S - förväntansfulla inför morgondagen

Grovskrubbat och nypolerat i sittbrunnen - då kom regnet - och hagel!


Fendrarna har fått nya kläder


Notera de nya vinglasen i plast :-) - annars är det städprylar, städprylar och åter städprylar.


Nymålade luckor till stuvfacken

Snart hoppas vi få lägga upp bilder på båten i sjön, men det blir nog ca två veckor bort.

/S & U